Det är befriande att en liten stund tänka bara på låten som spelas i bakgrunden, katten
som leker med (och i) resväskan, lukten som man bara hittar på en riktigt riktigt fin kille
och när snön ska smälta för sista gången-
jag kan rentutav känna ett litet skutt i hjärtat när jag tänker på vårgrus under fötterna och
cigaretter på uteserveringar. Synd att det här är en teknik som inte går att bygga sitt liv på.
Det enda hållet man kan gå åt är framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar