Strobes and blues

Får lov att säga förlåt för att bloggen, trots sin korta livstid, redan ligger lite halvt på hyllan och vilar. Det är trots allt så att jag är alldeles för förtjust i fotografier och filmer för att bara kunna fylla den med text, och just nu lider jag av photoshophaveri. Spenderar alltför långa stunder med att sucka, himla med ögonen, behandla datorn lite omilt, ställa mig vid fönstret och räkna till tio. Sånt där.

Tills jag löst mitt programproblem så lyssnar jag på Lykke Li's nya album (speciellt I know places), promenerar med min syster (hon som nästan alltid skrattar i sömnen och gör en så glad att det svider i hjärtat) och förälskar mig i väldoftande halsdukar.